Fastande sedan midnatt. Tidig uppstigning 0430 för att genomföra grundlig rengöring av kroppen med Descutan, typ pre-op desinfektionssprit, två gånger. Lukten av Descutan är inte helt behaglig, ganska frän doft, men tvättsvamparna arbetar upp ett mjukt lödder.
Jag gjorde en likadan dubbeldusch kvällen innan och lade mig i nybäddad säng. Efter dusch ska ren handduk användas, rena kläder, och hudkräm, smink, smycken et c är förbjudet. Hudkrämsbiten kändes utmanande för mig som är en riktig torris, men efter att ha läst andra klinikers info före fotoperation vågar jag mig på ett tunt lager ansiktskräm för att inte ansiktet ska spricka sönder.
Se dock inte detta som en rekommendation utan ring din klinik och fråga! Anledning till den noggranna rengöringen är att leder är superkänsliga för infektioner - mycket mer kritiskt än någon annan slags operation!!
Taci hämtade 0530, flyget avgick 0630 - frukosten fick jag avstå, men vatten eller te/kaffe (utan mjölk) var ok fram till 2 timmar före operation. Min var planerad till 10.15, och med tanke på föregående fasta och det faktum att jag är en frukostmänniska samt att jag oroat mig en del inför operationen så kändes det skönt att få "göra bort det".
Strax före kl 10 fick jag en säng och operationskläder att byta om till. En mysig sköterska preppade mig lite inför vad som skulle ske och frågade hur jag kände mig. Hon satte snabbt en venkateter i min högra arm och erbjöd mig en lugnande shot efter att jag berättat att jag jag fasade för bedövningssprutorna som jag hört gör vansinnigt ont samt att jag tyckte att det kändes läskigt med lokalbedövning eftersom jag då skulle höra när de sågade i mitt skelett.
Strax efter detta fick jag då min shot, som jag inte tycktes känna av, och därefter kom dr Linda som skulle operera mig, och bedövade foten. 5 sprutor tror jag att det blev. De 3 på fotens undersida gjorde ont, men var uthärdliga. De 2 på fotens ovansida gjorde däremot nåt så vansinnigt ont! Yikes! De 2 sista sprutorna kan i och för ha varit kortisonsprutor, då min hallux valgus gjort att några senor hamnat i kläm och inflammerats...
Tiden höll dock inte alls. Sängar rullades fram och tillbaka ut operationsrimmet, men min stod kvar. Suck. Klockan hann bli både elva, tolv och ett (!) innan jag äntligen fick besked om att nu var det min tur! Men då skulle dr Linda äta, och hur hungrig jag än var kände jag att det var till min fördel att hon fått en paus och var mätt i magen innan det var dags att operera mig! ☺
13.30 var det äntligen min tur! Jag rullades in till operationssalen av anestesisköterskan Annika. Tillsammans med operationssköterskan Kristina började de preppa mig för operation. Foten steriliserades och bäddades in under grönt täcke där endast fossingen stack ut genom ett hål, blodtrycket kollades (130/70) och jag fick en filt över mig.
Därefter kom dr Linda in. På 39 minuter var det över. Då hade ett långt snitt lagts från vänster stortå och ner över framsida fot, kärringknölen slipats ned och en tårtbit skurits ur min tåled (chevronosteostomi) samt tån röntgats och fästs i rätt läge med en skruv, och avslutningsvis hade det långa snittet sytts ihop. Allt till tonerna av Duffy's mest populära låtar.
Foten före resp direkt efter operation:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar