Lördag = träningsdag

Perfekt dag och tid att träna på! Inte mycket kö till maskinerna. Me like.

Snart klar, sen hem och äta lunch och skotta!

Wohoo! En träningstimme med min PT

Det var tveeggat att packa träningsväskan i morse. Å ena sidan hoppade jag mentalt jämfota av iver att träna igen, å andra sidan befann jag mig i ring side med latmasken. Den mentala ivern vann på teknisk knock out.

Ilade iväg från jobbet till Iksu Sport efter lunch. Ombytt mötte jag PT Åsa. Efter en snabb sammanfattning av min MS diagnos så här långt gick vi in i gymmet. Överenskommelsen var att jag skulle köra mitt program och hon skulle granska min teknik.

• Uppvärmning 5 min rodd - drag mot magen. inte översträcka benen. 
• Benböj - tänk säte, baksida lår. Översträck inte.
• "Knämaskinen" - tänk säte, baksida lår. Sparka rumpan.
• Lats-drag - armar jättesträckta uppåt, börja draget med att sänka axlarna, dra sen ner så armbågarna möter midjan.
• Butterfly - långsamt ut, långsamt tillbaka. Händerna endast liggandes på, ej greppandes, handtagen.
• Ryggpress - jämnt tempo upp och ner.
• Crunches (raka/sneda) - lätt nedhasad på sitsen, störtloppskrökning på rygg, små rörelser.

Ovanstående fattar nog ingen annan än jag. Lovar översätta och lägga till bilder. :) Kontentan av passet var att det kändes ruskigt bra och jag är skönt trött i kroppen. Ett litet minus är att vänster sätesmuskel protesterar lite, så nu när jag lagt mig för kvällen har jag svårt att hitta en bekväm ställning.

Förresten, Åsa gav mig tummen upp för god teknik. Yeaajj!

Firade gjorde jag genom att kidnappa maken för jeansshopping. Det ju han som ska se min rumpa så han är förste jeanskontrollant. Av fyra provade par jeans satt tre snyggt och två av dessa köpte jag.

Ingen träning på länge

Jag kände mig rejält öm någon vecka efter ryggmärgsvätskeprovet så då avstod jag träning. Därefter tjänsteresa till Stockholm igen = ingen träning, följt av en härlig och faktiskt avslappnad jul men utan träning. Imorgon är det annandag jul och jag fortsätter nog utan träning, men på torsdag träffar jag Åsa på IKSU och då blir det träning med PT. Härligt. Nästa träningspass är inplanerat på lördag.

Första veckan i januari åker jag in på min behandling, därefter följer tre veckor med 1- eller 2-dagars resor till Stockholm. Note to self: planera januaris träning!

God Jul, gott slut, gott nytt och god fortsättning på er alla!

Ryggen bättre och datum för första behandling

Det var ingen lätt sak att somna igår. Ryggen ömmade rejält efter gårdagens ingrepp. Varje vridning i sängen resulterade i smärta och grimaser. Till slut så, efter midnatt, somnade jag och har sovit gott. När jag vaknade i morse kändes ryggen öm, men ändå ok. Skönt.

Första bokningen i dagens schema var åter-/avslutsträff hos sjukgymnast Helene på Primus. Sammanfattningsvis berättade jag om att jag nu gymmar två gånger i veckan - replik Helene var att jag ska börja med de lättare vikterna för att värma upp muskeln och därefter kan jag öka - och att de besvär jag idag upplever efter träning, promenad, dans e dyl är mindre och snabbare övergående. Primus upphör så Helene kommer att återgå till sin tjänst i företagshälsovården för landstinget (buhuu för mig), men hon tipsade om Anna Lindahl som kommer att flytta till min hälsocentral. Anna är bra på triggerpunkter så jag får nog nyttja henne. :) Därefter var det britsplacering och Helene vässade armbågarna för att ge mina triggerpunkter en omgång. Ooooh ja. Som avslut sa Helene att det varit riktigt roligt att jobba med mig och hon önskade mig all lycka. Jamen detsamma! KRAMKALAS (lite oväntat  - det är inte alltid mina sjukvårdskontakter gör så)!! :)

Väl tillbaka på jobbet ringde Anneli från neurologen för att boka tid för första behandling. Vi enades om torsdag den 3 januari kl 2013 kl 9.00. En heldagsaktivitet. Mat, bok, et c rekommenderades. Det skulle pratas, tas prover och ges kortisontabletter och antiallergimedicin innan själva behandlingen påbörjades. Kvällen tyckte Anneli att jag skulle boka in framför TV:n under en filt. Man bli trött av antiallergimediciner var sammanfattningen.

3 tandläkarbedövningar och 14 ml ryggmärgsvätska senare

Idag kände jag mig liten. Lumbalpunktion, eller ryggmärgsvätskeprov, stod på dagens agenda. Provet hade min väninna med MS berättat lite om och det lät som ett överkomligt ingrepp. Jag infann mig i väntrummet 15 minuter före utsatt tid och väntade på Dr Peter. Istället för Dr Peter dök en sjuksyrra upp och visade mig till ett rum en våning ovanför neurologmottagningen. I rummet fanns en ung kille som reste sig upp när jag kom. Jaha, en kandidat! Jodå, Erik var mycket riktig läkarkandidat och frågade om det var ok att han tog provet på mig.

Jag vet inte om det är åldersrelaterat eller att min kvot av läkarkandidatacceptans kraftigt har övertrasserats, men jag svarade snabbt nej med förklaringen att jag kände mig lite nervös (gjorde jag?) och ville att läkaren skulle utföra ingreppet. Visst måste ju läkarkandidater få praktiskt utöva det de teoretisk insikt i, men det är inte alltid jag känner mig komfortabel med att de ska träna på mig!

Efter detta blev det dags för blodprov varefter de ringde efter Dr Peter. Han gav en bakgrund till provet och beskrev kortfattat hur de skulle gå tillväga. Därefter var det dags att lägga mig på sidan på britsen i fosterställning, med knäna uppdragna mot magen och ryggen krummad som en katt som reser ragg. Detta var den lätta biten.

Först ut att känna sig fram till rätt ställe för nålen var kandidat Erik, tätt följt av kandidat Kristina som smugit in i rummet och bett om lov att få närvara. Dr Peter lokaliserade sen med händerna först mina höftkammar, precis som kandidaterna, och därefter en punkt mittemellan där han tyckte lumbalpunktionen skulle göras. Syster desinficerade och bedövade ytan varpå "tandläkarbedövning" gjordes. Därefter var det dags för ryggmärgsvätskeprovet. Den korta versionen var att mina ryggradskanaler (?) var för trånga så det fanns ingen fri passage in till ryggmärgsvätskan.

Alltså upprepades proceduren lite längre upp. Behagligt var det inte, det gjorde bitvis riktigt, riktigt ont. Antagligen var det när nålen stötte emot något brosk. Gissning. Ingen fri passage nu heller. Jag kände mig liten, ömklig och önskade att min älskling satt där och höll min hand. Detta från mig som annars har en hög smärttröskel. En liten tår letade sig fram och någon lade tyst sin hand på min axel. Det kändes bättre.

Tredje försöket gjordes längre ner, i höjd med L5. Bedövning; förvarning om nålstick 1 - kändes inte; förvarning om nålstick 2 - kändes inte; tunnaste nålen + slang för ryggmärgsvätskan - kändes inte. Nu var det bara att vänta på 14 droppande ml ryggmärgsvätska. Piece of kaka. :) Så där ska det gå till. Nu inväntas två provresultat och sen drar behandling igång om några veckor.

Gissa om jag är öm i ryggslutet nu efter morgonens ingrepp!! 25 cm lätt krossaf ryggrad. Puh! Men två alvedon och en pronaxen senare tror jag nog att jag kan sova också. Nej, inget gym imorgon. ;)

Bilden nedan visar en omplåstrad rygg. Några timmar senare togs plåstret bort och kvar syntes tre nålstick. Gissar bedövningsnål.

Nu ska liten, ömklig Mian sussa. Natt, natt!

Samband mellan MS och D-vitamin

Forskning bedrivs kontinuerligt för att hitta svaren på eller botemedel till flera av våra sjukdomar. Studier som gjorts visar på ett samband mellan D-vitamin och autoimmuna sjukdomar (MS, alzheimers m fl), men också samband med cancer, diabetes och hjärtsjukdomar. Den senaste studien analyserade 164 000 blodprov som inhämtats sedan 1975 personer boende i norra Sverige och där merparten av blodproven kom från gravida kvinnor.

Hypotesen som Dr Jonatan Salzer, dr Peter Sundström (min läkare) och deras team vid Norrlands Universitetssjukhus ville fördjupa sig i var om det fanns ett samband mellan utvecklande av MS och kvinnors nivå av D-vitamin, men också sambandet mellan gravida kvinnors nivå av D-vitamin och deras barn som sen utvecklade MS. Alla blodprover hade tagits före någon av personerna i studien hade utvecklat MS. Som jämförelse matchade blodprov från personer med MS med minst två blodprov från friska personer av samma ålder och där blodprov gjorts samma datum.

Man fann i studien MS hos 192 kvinnor och 37 barn. Personer med höga nivåer av D-vitamin löper 61% lägre risk att utveckla MS än de med låga nivåer. Hos barnen som utvecklade MS fann man inget samband med moderns D-vitaminnivå.

Parallella studier runt om i världen söker ett definitivt samband mellan brist på D-vitamin och förekomsten av MS, men än finns bara starka indikationer. Tillskott av D-vitamin skrivs nu ut till personer med MS för att se om detta kan bromsa nya MS-skov eller åtminstone hur grava de blir.

D-vitamin får vi i oss av solens strålar, men också genom att äta fet fisk (som lax), ägg, D-vitaminberikad kost (lättmjölk, margarin) eller kosttillskott.



Fakta 2012-12-17:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brist-pa-d-vitamin-kan-oka-risk-att-fa-ms_7683332.svd
http://online.wsj.com/article/SB10001424127887323353204578129280745162230.html
http://www.mayoclinic.com/health/vitamin-d-and-ms/AN01894
http://www.msrc.co.uk/index.cfm/fuseaction/show/pageid/1334

Bilden kommer från http://fruwatt.files.wordpress.com/2011/05/sol.jpg

Lumbalpunktion

Ny kallelse, denna gång för lumbalpunktion eller ryggmärgsvätskeprov. Detta är för att a) utesluta att jag inte har någon annan infektion (t ex borelia) och b) för att bekräfta att jag har MS (om test visar normalvärde så är det ingen dementi utan hypotesen är ändå MS baserat på mina symptom) och om jag har ett aktivt skov just nu.

För att med vardagsord beskriva ett ryggmärgsvätskeprov så kan man likna ryggraden vid en kvicksilvertermometet där det längst ner finns en ansamling ryggmärgsvätska. Där ska provet tas så nålen är flera centimeter från ryggraden.

Läkaren "tror" MS

Nu har jag träffat neurologen Peter S på Norrlands universitetssjukhus. Ett samtal och några tester senare (gå på linan, syntest, blunda och hitta av näsan med pekfingret, känsel, reflex et c) sade han lite försiktigt och trevande att det är för tidigt att uttala sig, men att han med bakgrund i dagens tester, min historia och magnetkamerans bilder tror att det rör sig om MS. Ganska väntat...

Nytt besök ska inplaneras för ryggmärgsprov som dels ska utesluta att det rör sig om annan infektion (ex Borelia) och dels bekräfta MS-diagnosen. Dessutom skrev han ut 10 ml D-vitamin (megastark dos, inget man ger till kidsen när de är små) som jag ska ta 21 droppar av per vecka. Utöver detta kommer jag att få bromsmedicin som tas halvårsvis. Den är enligt FASS inte avsedd för MS, men Umeå-forskarna har använt den i flera år och med goda resultat - Mabthera. Ett slags nervgift faktiskt. Immundämpande. Används vid t ex ledgångsreumatism och lymfom, men också en del autoimmuna sjukdomar.

Nu ska jag ta mina 21 droppar. Sen blir det gymmet!

Gymmet i lördags och neurolog imorgon!

Träffade sjukgymnast/PT/mm Åsa i onsdags och fick ett träningsprogram av henne. I lördags testade jag detta i gymmet. Inga pilatesbollar! Inga gummiband! Inget som skulle påminna mig om rehab! Vikterna kändes i och för sig fjantiga om jag jämför med gamla mått, men det var då och då tränade jag aktivt!

10 minuters uppvärming i rodden tätt följt av 10 övningar i olika maskiner (jag kompletterar med programmet senare). F-n va KUL det var. Jag fick upp gnistan igen. Ingen negativ värk och liiite känning av positiv träningsvärk! Ville åka iväg ikväll igen, men tänkte att jag kanske bör ta det steg för steg. Imorgon kanske om jag hinner...

Imorgon blir det i alla fall en sväng till neurologen. Det har jag väntat länge på. Blir intressant att höra om han har något att säga. Hoppas! Hoppas! Hoppas!

Och förlåt att jag inte svarat på inlägg, men tekniken har motarbetat mig...